SSAB:s stålverk är en välkänd industriell symbol och ett landmärke för Norrbottens residensstad Luleå i norra Sverige. Mitt första besök där ute bland masugnens rostiga rör ute på Svartön, där Luleälven mynnar i Bottenviken, gjorde jag i mitten av 1970-talet. Det var en kall vinterdag då röken steg från skorstenarna som maffiga pelare upp mot himlen. Och stålverkets strålkastare lyser upp polarnatten. Här tillverkas stål, gjuts ut och kapas i långa stålämnen. Så där dryga sju miljoner ton varje dag. Stål som sedan används för att bygga broar, ingått som grundfundament i skyskrapor och bostäder eller som valsat tunnplåt i SSAB: s anläggning i Borlänge används i bilar. Och med den lappländska järnmalmen från Kiruna och Malmberget som basråvara smälts och gjutits till stålämnen av bästa kvalitet.
Men nu är det här stålverket på väg in i 2020-talets mera klimatsmarta och koldioxidfria, nya era. Tanken är nu att stålverket i Luleå om några år ska bli en ny symbol för hur en av världens mest fossilberoende industrier kan bli klimatsmart anpassat och fritt från koldioxidutsläpp. SSAB ihop med statligt ägda Vattenfall och järnmalmsproducenten LKAB i Malmfälten i samverkan i projektet HYBRIT ska utveckla en fossilfri stålproduktion. Vid FN:s stora klimatmöte i september 2019 i New York och några månader senare också i klimattoppmötet i Madrid var HYBRIT-intressenterna inbjudna som en av fyra innovationsprojekt från hela världen som vid båda dessa toppmöten fick presentera sitt innovationsprojekt med god respons och medietäckning.
Industrin både kan och ska bidra till en klimatsmartare värld. Ungefär sju procent av de globala koldioxidutsläppen kommer från ståltillverkningen. I stållandet Sverige svarar ståltillverkningen för en tiondel av alla utsläpp. Det beror inte enbart att kol används för att hetta upp och smälta järnmalmen, utan också på att kol används för att få bort syret ur järnmalmen. I järnet finns syret kvar, och kan därför oxideras eller rosta. Stål kan göras rostfritt genom att järnmalmen hettas upp tills syret binds till kolet: två syreatomer (O) förenas med en kolatom (C) till CO2– koldioxid. Det går åt massor av kol (import från Australien) – och för varje ton flytande råjärn som tappas ur masugnen i Luleå släpper man ut drygt ett ton koldioxid.
I produktionen av kolfritt stål – Hybrit-processen – använder man i stället vätgas (H) för att reducera bort syret ur järnet. Två väteatomer förenar sig med en syreatom till H2O, dvs vanligt vatten. Tekniken finns redan, men den har inte testats i industriell skala. Förrän nu i Hybrit-projektet. När SSAB om förhoppningsvis ett antal år kan övergå till att producera kolfritt stål – om Hybrit håller för produktion i full industriell skala. Då är det inget mindre än en industriell, klimatsmart revolution och ett verksamt bidrag till den nödvändiga utsläppsminskningen. Då tar svensk industri – om några år – ett avgörande viktigt klimatanpassat kliv. I Hybrit satsar de tre bolagen SSAB, Vattenfall och LKAB 830 miljoner kr och Energimyndigheten investerar 528 miljoner kr i pilotfasen av Hybrit.
Men redan nu finns intressenter globalt som uttalat att de vill vara med och teckna de första orderna på sådan kolfritt stål, som framgick av vad som rapporterades från de lyckade presentationerna av Hybrit i New York och Madrid. Så visst finns det intresse och möjlighet att även göra goda affärer av industriprodukter som tar avgörande kliv in i en mera klimatanpassad värld av smarta industriprodukter. Den som satsar nu får ett försteg i att ge Sverige och världen mera klimatsmarta produkter som kommer att behövas de kommande årtiondena.
Skogsindustrin och dess produktionsprocesser och produkter är minst lika långt framme att göra samma klimatsmarta resa med virke, papper, biogas, pellets och på sikt också kläder av träfibrer.
Den svenska industrin har ett dubbelt uppdrag. Dels att själva utveckla allt mera utsläppsneutrala produktionsprocesser och produkter, dels också att producera den teknik som andra behöver för att de också ska kunna klimatanpassa sin tillverkning. Båda delarna är avgörande för industrins internationella konkurrenskraft. Att investera i framtidens klimatsmarta industri i Sverige är ett avgörande viktigt bidrag till att ta vårt globala ansvar för en mera klimatsmart värld.
