Lösningarna på problemen finns inne i vården

Vårdens medarbetare besitter kunskaper som de i dag inte till fullo har möjlighet att använda.

Jan Nilsson är professor och ordförande i Tankesmedjan Vård och Vetenskap.

Jan Nilsson är professor och ordförande i Tankesmedjan Vård och Vetenskap.

Foto: Privat

Debatt2019-11-12 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den svenska sjukvården är en av de bästa i världen. Vi kan i dag förebygga och bota sjukdomar som innebar död, svåra kroniska besvär eller allvarlig funktionsinskränkning för bara ett par årtionden sedan. Mycket fungerar väldigt bra. Exempelvis har överlevnaden i flera allvarliga cancerformer ökat från 50 procent till 60 procent i Östergötland sedan 2001, samtidigt som dödligheten i hjärt-kärlsjukdom nästan halverats på riksnivå.

Samtidigt väcker vården starka känslor och stort engagemang i samhällsdebatten och det talas ofta om en vårdkris. De botemedel som brukar ordineras har en sak gemensamt, nämligen att de ligger utanför själva verksamheten. Det handlar om förstatligande, ökade resurser, riktade satsningar, bättre kontroll, nya vårdgarantier och privatiseringar för att bara nämna några exempel.

Vi har goda nyheter: Svaren på vårdens stora utmaningar finns redan. I vården och forskningen. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer, forskare och alla andra yrkeskategorier besitter kunskaper som de i dag inte till fullo har möjlighet att använda.

Dessa kunskaper har en enorm potential att utveckla verksamheten till nytta för patienterna. Vi är övertygade om att vi medarbetare i vården tillsammans med forskarna har förmågan att med gemensamma krafter lösa vårdkrisen. Nu är det dags att släppa loss vår potential och låta oss medarbetare själva bidra till kunskapsutvecklingen.

Vi har startat tankesmedjan Vård och Vetenskap för att skapa en mer optimistisk vårddebatt. Vi är övertygade om att vägen till en bättre hälso- och sjukvård går genom en nära relation mellan vård och vetenskap.

För att starta den här förändringsresan vill vi att regionpolitikerna i Östergötland ger hälso- och sjukvården ett nytt kunskapsuppdrag:

1. Arbeta systematiskt för att forskning, förbättringsarbete och lärande blir en naturlig del av sjukvårdens vardag.
2. Ta fram mätbara mål och en strategi för att snabbare ta till sig ny kunskap.
3. Utveckla ett styr- och ledningssystem som stimulerar långsiktigt utvecklingsarbete.

Hälso- och sjukvården bör också ges ett starkt eget mandat att genomföra uppdraget och utveckla verksamheten.

Om vi som arbetar och forskar inom hälso- och sjukvården får möjlighet att fullt ut använda vår kunskap och ny kunskap som uppnås genom forskning, kan vi skapa en vård med förmågan att hantera både dagens och morgondagens kriser.

 

Kaisa Karro är regionstyrelsens ordförande i Östergötland och en av de politiker som Jan Nilsson vänder sig till i sin artikel.
Kaisa Karro är regionstyrelsens ordförande i Östergötland och en av de politiker som Jan Nilsson vänder sig till i sin artikel.
Karta: Linköpings universitet