Finspång Hennes mamma och pappa hemma i Ryssland körde motocross med sina motorcyklar. För Julia Tikhonova blev det gymnastik i stället.

”När jag var sex år tog min mamma mig i handen och sa att nu ska du börja med gymnastik och så följde hon med mig till hallen för det första träningspasset. Det var inget mer med det. I Ryssland är det föräldrarna som bestämmer vad barnen ska göra”, sa Julia och småskrattade.

Vi träffades för några dagar sedan hemma i familjens hus mitt i Finspång där Julia bor med sin man och sina tre barn. Julia kom precis från sitt arbete som undersköterska i Hällestads hemtjänst. Senare samma dag skulle hon åka tillbaka till Hällestad ( På tisdagar kör vi i Storängsskolans gympahall i Finspång) för att leda två barngrupper i gymnastik i Finspångs gymnastikförening; FGF. En förening som hon och några vänner startade den 1 juli 2018.

Artikelbild

| Här sitter Julia som ettåring på pappans motocross cykel. Mamma Ilmira Tikhonova övervakar.

”Vi flyttade till Finspång från Norrköping 2017. När vi såg annonsen om det här huset i Finspång så tänkte vi att vi kan ju alltid åka och kolla. Och när vi kom hit så kände vi båda att det här skulle passa oss”, berättade Julia.

Hennes man är platschef på ett LSS-boende i Rejmyre och barnen går i skola och förskola i Finspång.

”När vi bodde i Norrköping var vi med i Norrköpings gymnastikförening, NGF. Eftersom det inte fanns någon gymnastikförening i Finspång så tänkte jag att då får jag väl starta en förening själv”, sa Julia Tikhonova.

Vare sig hon eller de övriga som startade föreningen var vana vid föreningsarbete. Det är mycket som ska ordnas med tillstånd, stadgar, ekonomi, organisationsnummer, medlemskap och tusen och en andra små och stora saker.

”Inte minst behövde vi nå ut och berätta att vi fanns. Vi åkte runt på skolor, vi var aktiva på Facebook, satte upp lappar på anslagstavlor och allt vad vi gjorde. Vi fick bra hjälp av Finspångs kommun och på hösten 2018 startade vi de första barngrupperna i Svälthagsskolans lilla gymnastiksal”, berättade Julia Tikhonova.

Nu har föreningen nästan 100 medlemmar och verksamheten består ett antal gymnastikgrupper som utöver gymnastiksalen i Storängsskolan även tränar i Hällestadsskolans lite större gymnastiksal.

Det finns grupper i rytmisk gymnastik, lekgymnastik/artistisk gymnastik och "Bamsegympa."

I den rytmiska gymnastiken tränar deltagarna med redskap som band, bollar, hopprep, rock ringar och käglor. I lekgymnastiken – eller den artistiska gymnastiken – övas i fristående gymnastik och med redskap och hopp av olika slag. Dessa träningsgrupper vänder sig till barn från sex år och uppåt. Bamsegympa är för barn från 2–3 år och där leks och övas på det som ”alla som håller på med gymnastik måste kunna.” Julia kallar det för ”Grundmotorisk träning”.

”Du behöver kunna åla, krypa, springa, gå, hänga, hoppa, rulla, klättra, springa och balansera”, förklarade Julia.

Vi talar om skillnader mellan Ryssland och Sverige i allmänhet och när det kommer till gymnastik i synnerhet.

”I Ryssland tränar man till gymnast för att man ska kunna tävla och nå framgång. I Sverige tränar man därför att man ska ha roligt”, sa Julia.

Hon berättade om hur hon själv tränade nästan varje dag i flera år. Hon ser fördelar med både den ryska och den svenska modellen.

”Att leka och ha roligt är viktigt. Men leken kan ledas på ett sådant sätt att den innehåller träningsmoment som gör nytta i gymnastiken. Det är så jag jobbar. I Ryssland var det hårdare på ett sätt som jag inte gillar. Var du till exempel lite överviktig så sa ledaren åt dig att banta eller att sluta med gymnastiken. Något sådant skulle vi ju aldrig göra här”, sa Julia med skärpa i rösten.

Hon vill driva verksamheten med det bästa från Ryssland och Sverige. Julia sitter nu och arbetar med att förändra gruppindelningen för kommande terminer.

”Vi är inte färdiga med förslaget än men det vi vill är att ha olika nivåer i träningen där nivå två kanske är att kunna gå ner i spagat, kunna gå upp i brygga och kunna stå på händer. Deltagarna ska veta vad som krävs i olika nivåer och själv kunna styra. Den som trivs på sin nivå och vill träna för att det är roligt ska kunna göra det. Den som vill träna för att bli bättre och för att kanske kunna tävla längre fram ska kunna göra det. Det är så jag tänker”, berättade Julia.

Julia Tikhonova imponerar på mig. Hon är energisk, genomtänkt och klok. Det hon framförallt behöver nu är fler ledare. Idag leder hon alla grupperna själv. Två mammor är med som hjälpledare på sina barn träningspass i Storängsskolan.

”Vi har så många föräldrar som är med sina barn på träningarna. Några borde våga och kunna ta steget att bli hjälpledare till att börja med. Vi har bra utbildningar i Gymnastikförbundet och klubben kan ge bra förmåner för de som går in som ledare. Ska vi kunna utvecklas och ge mer till barnen i våra träningsgrupper så måste vi bli flera”, sa Julia Tikhonova.

Hon har helt rätt. Kom igen nu Finspångare! Kom igen nu föräldrar. Var rädd om er Julia. Ryska gymnaster växer inte på träd i Finspång.