Det visar vi bilder på idag som en fortsättning på kanonbilderna för ett par veckor sedan.

Då hade vi några kanonbilder, som alla hämtats ur hembygdsforskaren Eric Larsons bilder, som han donerade till Finspångs kommun på 1970-talet.

I den här artikeln kan vi se ytterligare några modeller av olika kanoner som tillverkades i Finspång förr i tiden, när det begav sig. Alla bilderna från Eric Larsons samling.

Artikelbild

En kanon, tillverkad i Finspång, som lär ha tjänstgjort på kanonbåten Skagul i svenska flottan.

Bland annat en kanon, som tjänstgjorde på kanonbåten Skagul i svenska flottan.

I wikipedia kan vi läsa att det här var en kanonbåt som byggdes av Bergsunds Mekaniska Verkstad vid Finnboda slip och sjösattes den 12 augusti 1878.

1905 blev hon förändrad till bevakningsfartyg. Från 1910 klassades hon inte lägre som 1:a klass kanonbåt, utan endast som kanonbåt efter att akterkanonen, troligen den från Finspång, monterats bort.

HMS Skagul verkade fram till 1928. Efter utrangeringen blev hon målfartyg ock sänktes. Den svenska läkaren och genealogen Axel Widstrand var uppbördsläkare på den här kanonbåten 1893.

Artikelbild

57 mm automatisk kanon som provskjuts. Bilden från den katalog som Finspongs Styckebruk producerade.

Namnet Skagul fick hon från Skögul som i nordisk mytologi var en av valkyriorna.

Bilden där man kan se en hel rad med mindre modeller, visar så kallade bergskanoner och just de här ska ha tillverkats och sedan levererats till Aakers fästning i Oslo Norge. På bilden ses också ett stort antal anställda, som onekligen ser stolta ut, där de står bakom den långa raden av bergskanoner, som de tillverkat.

Artikelbild

På en annan bild kan vi se två anställda, som just provskjuter en kanon, inför några arbetskompisar i sluttningen i bakgrunden.

Enligt bildtexten handlar det om en bild, som hämtats från en utställningskatalog, som Finspongs Styckebruk gav ut 1897, till tänkbara kanonköpare.

Finspångs bruk var i drygt tre århundraden Sveriges största kanongjuteri, beläget i Östergötlands norra bergslag.

Finspång omnämns första gången i 1573 års bergslagsräkenskaper.

Ett litet bruk var där då anlagt och som först drevs för kronans räkning. Men 1587 bortarrenderades bruket till nederländaren Wellam De Wijk, vilken tycks ha innehaft det till 1599, då det återgick till kronan.

Carl Ekman köpte godset 1856.

Ekman förvärvade 1857 även Stens bruk och anlade under det 1860 en masugn vid Graversfors, då Finspångsbrukets masugnar inte räckte till för kanontillverkningen, men på 1870-talet fick Finspång en konkurrent i Bofors bruk, som 1873 inledde sin kanontillverkning och det närmaste fyra decennierna kämpade de båda bruken och deras företagsombildningar om att få vapenbeställningarna, till svenska försvaret, men även till utlandet. Exempelvis 1874 tillverkade Finspångs bruk kanoner för de svenska, danska, ryska, holländska och egyptiska regeringarnas räkning. Övergången från tackjärnskanoner till stålkanoner under andra hälften av 1800-talet gjorde att nyinvesteringar

Aktiebolaget Nordiska artilleriverkstäderna kom tillsammans med en aktieombildning, att fortsätta kanontillverkningen i Finspång till årsskiftet 1910-1911, då det forna brukets nya ägare Bofors i östra Värmland valde att flytta tillverkningen dit. Finspångs era som vapensmedja var över.