Sommarens rapportflod ger tydliga tecken på att det inte går lika jublande bra som tidigare. Industriföretagen flaggar för sämre tider och bankerna är missnöjda med sina vinster. Är det möjligen lågkonjunkturen som börjar blåsa sina kalla isvindar på oss, trots sommarvärmen?

Kanske, i alla fall en avmattning, tror Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB. Men den är både väntad och välkommen.

Förberedda företag

Artikelbild

| En lågkonjunktur kan vara hälsosam - som en lättare lunch. Arkivbild.

Företagen har väntat på lågkonjunkturen väldigt länge, säger han.

En långsammare takt i ekonomin är bra, förklarar han, det är varken sunt eller hälsosamt att köra på högsta växeln för länge. En avmattning innebär tid för eftertanke och vi ska se lågkonjunkturen som ett reningsbad, tycker han.

Men frågan är hur man ska definiera lågkonjunktur, vad är det egentligen? Den gängse definitionen är negativ BNP-tillväxt två kvartal i rad. Men nu med digitalisering och delningsekonomi så kanske inte BNP är ett så bra mått längre.

USA:s handelskrig oroar

Men visst bromsar ekonomin in.

Det som är oroande är om inbromsningen accelererar, det finns vissa tecken på att den gjort det under juni.

Samtidigt finns det osäkerhetsfaktorer som kan få både Europas och världens ekonomier i gungning, konstaterar Bergqvist.

En hård brexit kan få stora konsekvenser eftersom den brittiska ekonomin är så stor, världens femte i storlek.

Det finns också oro för USA:s handelskrig med omvärlden.

Trump väljer av migrationsskäl att sätta Nafta-avtalet med Mexiko i gungning. Det visar att redan ingångna handelsavtal kan rivas upp, och det påverkar den globala handeln.

Ändå, vi ska inte vara rädda för en total krasch, tycker han. Sannolikt kommer det inte att bli så dramatiskt som då banken Lehman kollapsade 208.

Då var det två olika krafter som drog nedåt. Dels obalanser i den finansiella sektorn, dels en felbild av konjunkturen. Man trodde att vi aldrig mer skulle få lågkonjunktur. Så är det inte nu, säger Robert Bergqvist.

Stresstesta din ekonomi

Christina Söderberg, sparekonom på Compricer, tycker inte heller att vi ska vara rädda.

Det är bra med lågkonjunkturer, det normaliserar ekonomin. Däremot ska man vara förberedd. Man kan stresstesta sin ekonomi, säger hon.

Till exempel genom att kolla hur det skulle gå om inkomsten minskades eller försvann, förklarar Christina Söderberg.

Kanske går det att spara mer då, eller att teckna en försäkring, föreslår hon.

Den som har en svag ekonomi ska tänka att varje liten krona som sätts in på sparkontot till slut kan bli en större summa, det lönar sig att spara även om det bara blir en hundralapp i månaden, påpekar hon.

Men egentligen handlar det om att inte tänka för mycket på konjunktursvängningar som privatperson, förklarar hon. Alla pengarna ska inte sitta på börsen.

Man ska alltid ha en buffert. Jag tycker att den ska vara så stor att den täcker tre månaders utgifter, säger Christina Söderberg.