Realpolitiska bataljer för att säkra fred och frihet

Ett Sverige på väg in i Nato är ett Sverige som med "nödvändighet behöver vidga ramarna för sina utrikes- och säkerhetspolitiska överväganden."

Magdalena Anderssons första halvår som statsminister och S-ledare har varit omtumlande. När hon valdes i november 2021 anade hon nog inte att hon i maj 2022 skulle förhandla med Turkiets Erdogan för att få bli insläppt i Nato.

Magdalena Anderssons första halvår som statsminister och S-ledare har varit omtumlande. När hon valdes i november 2021 anade hon nog inte att hon i maj 2022 skulle förhandla med Turkiets Erdogan för att få bli insläppt i Nato.

Foto: TT

Krönika2022-05-23 05:14
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Så föll den svensk-turkiske säkerhetspolitiske forskaren och författaren Halil Karavelis ord på DN Debatt den 19 maj. I sin sällsynt raka och osentimentalt realpolitiska text påminner Karaveli om att "den svenska utrikes­ledningen kommer att behöva utveckla en djupare förståelse för hur förlopp i det omfattande spänningsfältet mellan väst och Ryssland, från Öster­sjön till Mellanöstern, Kaukasus och vidare mot Centralasien inverkar på Sveriges säkerhet. (--) Sambandet mellan Sveriges säkerhet i Östersjön och att Turkiet håller emot Ryssland i Svartahavsregionen har varit uppenbar för den svenska utrikes­ledningen förr. Den insikten behöver på nytt vägleda Sverige."

Turkiet är ett auktoritärt land som i internationella rankingar om demokrati och mänskliga rättigheter landar ungefär på samma position som Ryssland. Turkiets storlek, geografiska läge och militära förmåga gör landet till en nyckelmedlem i försvarsalliansen Nato.Ett Turkiet som "lessnar på väst" och istället går i allians med Ryssland skulle kunna utvecklas till en fasa inte minst för Sverige och Norden. Vilket turkarna naturligtvis vet och förstår att utnyttja när möjligheter öppnar sig. Som de har gjort nu när Sverige ansöker om medlemskap i Nato.

Turkiet är sedan länge missnöjt med den svenska regeringens förhållningssätt till olika kurdiska militära/politiska organisationer som enligt Turkiet är ett hot mot landets säkerhet. I turkisk media och politik var det en stor nyhet när Socialdemokraterna i riksdagen i november förra året avtalade om utökat kurdiskt stöd med den avhoppade vänsterpartisten och kurden Kakabaveh för att på så sätt säkra Kakabavehs röst för Magdalena Andersson i statsministeromröstningen. Turkarna vill nu pressa Sverige att ändra sin kurdpolitik och hotar med att annars säga nej till Sveriges ansökan till Nato.(Turkiet har säkert också flera andra motiv och mål för sitt agerande. Så fungerar politik i stort och smått.)

Statsminister Magdalena Andersson har under helgen som gått talat med Turkiets president Erdogan. Mycket står på spel. Sverige söker skydd i Nato. Och är därför i underläge. Å andra sidan stärker Sverige och Finland Nato i Östersjön vilket avlastar Turkiet i öster. Även om bakgrunden är mörk så känns det stabilt och förtroendeingivande att Sverige nu på allvar går in i realpolitiska bataljer för att på bästa sätt försöka säkra fred och säkerhet för sina medborgare.