Rigmor - en mångsidig jazzvokalartist

Ett fullsatt Crescendo välkomnade sångerskan Rigmor Gustafsson på onsdagskvällen.

Många Norrköpingsbor ville lyssna på Rigmor Gustafsson.

Många Norrköpingsbor ville lyssna på Rigmor Gustafsson.

Foto: Tor-Björn Lyrhed

Musik2019-10-24 12:25

Musik

RIGMOR GUSTAFSSON KVARTETT

Plats: Crescendo, 23 okt

Rigmor är en av Sveriges mångsidigaste jazzvokalartister. Det mesta hon framför är eget material och så droppar hon ner jazzstandards på väl valda ställen.

– Vi kommer att spela lite låtar som ni nog inte känner igen, förklarade Rigmor på sin trygga värmländska.

Rigmor inledde med en egen komposition från senaste plattan med text av Tomas Bäcklund, ”Lovely”. Den rullade och gungade så där lagom inbjudande. Det fortsatte med den flirtiga jazzvalsen ”You can call me lonely”. Också den från Rigmor och Tomas men från en tidigare CD, ”When you make me smile”, med Dalasinfoniettan.

Men sedan var det som om det tog stopp. Haraold Arlen och Johnny Mercers ”My shining hour” lät OK med scatsång i full swing, men det lyfte inte riktigt. Jonas Östholms pianospel drog iväg och var underbara att höra. Det märks att han studerat klassiskt piano. Chris Montgomery höll grytan kokande hela tiden med spänstigt trumspel. Basisten Martin Höper gav stadga åt kompet, men hade svårt att volymmässigt matcha Chris trummor. 

Rigmor verkar ha hämtat mycket inspiration och energi från sångaren och pianisten Mose Allison som var stor på 60-talet. Samma typ av berättande och uppbyggnad av texterna. Samma lite ”laid back” atmosfär. 

När Rigmor och bandet kom ut efter pausen välkomnades de av en varm applåd och sedan inledde de med Joni Mitchells ”Big Yellow Taxi” och det kändes lite annorlunda i den varma syrefattiga luften. Avgörande var en blues som aldrig presenterades, men som markerade en sorts vändpunkt. Jonas Östholm inledde med en introduktion som förde tankarna till kyrkomusik. Efter hand förändrades klangerna och rytmen och jag fantiserade om ett bortglömt spår till Gershwins opera ”Porgy and Bess”. Musiken växte och Rigmor och bandet tog med sig energin in i en magnifik version av ”Over the Rainbow”. Det var några minuters magi som trollband hela lokalen.

En anmärkning i marginalen till ljudet från Rigmors mikrofon. Ekot var lite väl mycket uppskruvat, vilket gick ut över hörbarheten och tydligheten. 

"Jonas Östholms pianospel drog iväg och var underbara att höra".
"Jonas Östholms pianospel drog iväg och var underbara att höra".
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!