Omar Sy slog igenom som den okonventionella personliga assistenten Driss i dramakomedin ”En oväntad vänskap”. Charmig, annorlunda, nästan en egen kategori svepte han med sig cineaster världen över. Vilket såklart kunde varit en förväxling av roll och skådespelare. Men Sy har sedan dess visat att han tar med en egen dimension till de filmer han spelar i. Hans bredd som skådespelare går att ifrågasätta men de typer av roller han gett sig på har han generellt klarat ut väldigt väl. Ett utmärkt exempel är ”Samba” där tragedi och livsglädje fanns i hans gestalt. ”Yao” är en speciell film för honom. Här är han producent och berättelsen ligger nära honom.

I Senegal bor Yao med sin familj. Hans far arbetar som skräddare. Yao själv är intresserad av att läsa och en av de böcker som fångat honom är av franske författaren Seydou Tall med senegalesiska rötter. När Yao upptäcker att skådespelaren tillika författaren Tall ska komma till Dakar tar han sig dit mot alla odds. Väl där når de varandra. Seydou som skulle ha tagit med sin son blir berörd av Yaos ansträngning att ta sig dit. Eftersom Yao liftat och åkt tåg i smyg har han ingen specifik hemreseplan. I sin saknad kan Seydou inte motstå att köra hem pojken själv.

Titeln skulle kunna antyda att berättelsen är om den afrikanske pojken men egentligen handlar den om Seydou. Om den vuxne mannen som söker sig tillbaka till sina rötter och upptäcker sin bakgrund. Yao finns med hela vägen men det är främst Seydou som når en viktig punkt för sig själv. Han lär känna sig själv genom pojken nyfina ögon.

”Yao” är inte en händelserik film i den vanliga bemärkelsen. Saker händer förvisso men de presenteras inte dramatiskt. I en historia som utspelar sig i Afrika finns risk för snyfthistorier eller djupdykning i fattigdom. Fördelen med ”Yao” är ett vi får ett brett spektrum av perspektiv. Alla sorters människor får plats i Godeaus verk. Det är ett lugnt epos till film där den fysiska resan är underordnad den mentala som Seydou är på, utan att egentligen förstå händelseförloppet själv.

En befrielse är att se film om afrikaner utan drömmar om Europa eller flykt. På ett subtilt sätt förstår filmen att lycka inte är materiella saker utan att finna tillfredsställelse i livet och av att vara i samklang med sin omgivning. Inte för att Yao är speciellt vanlig utan att han hittar sin väg i livet med en sorts öppenhet som barn oftast besitter. Kemin mellan Basse och Sy är fundamentet som ”Yao” kan bygga på.