KvĂ€llen innan Kristian Strimark skulle börja pĂ„ GrundskolelĂ€rarprogrammet i Ărebro bestĂ€mde han sig för att ta itu med sin blyghet. Han skulle gĂ„ fram till var och en av de nya studiekamraterna och lĂ€rarna pĂ„ utbildningen, handhĂ€lsa, titta personen i ögonen, le och sĂ€ga âHej jag heter Kristian med K, trevligt att trĂ€ffas.â SĂ„ blev det ocksĂ„. Som en bonus visade det sig att den första han skakade hand med skulle senare gifta sig med honom och ta med honom till FinspĂ„ng. Eller i vart fall till SvĂ€rtinge dĂ€r de bor.
En solig och kall förmiddag tidigare i februari parkerade jag vid skolan i HÀllestad. Det var rast. Ett stort gÀng flickor och pojkar spelade fotboll, nÄgra spelade basket och mÄnga sprang bara runt och jagade varandra under skratt och skrik. PÄ innergÄrden mötte Kristian Strimark mig. Sedan snart tre Är tillbaka Àr han rektor för skolorna i HÀllestad och Grytgöl. Vi gick in i hans lilla rum för att tala om livet, om pedagogik, och om lÀrmiljöer.
â NĂ€r jag gick lĂ€rarutbildningen sĂ„ var âundervisningsskicklighetâ borttaget ur utbildningsplanen. Vilket förvĂ„nar mig. LĂ€raryrket Ă€r ju undervisning. Kan du inte undervisa sĂ„ kan du inte arbeta som lĂ€rare, sa Kristian till mig dĂ€r han satt med ryggen mot den synundersökningstavla som skolsköterskan anvĂ€nder nĂ€r hon Ă€r i rummet.
â Vi har 65 elever hĂ€r i HĂ€llestad och 55 elever i Grytgöl. BĂ„da skolorna förvĂ€ntas att vĂ€xa i elevantal. SĂ„ lokalerna kan nog komma att behöva utökas, berĂ€ttade Kristian Strimark.
Han bestÀmde sig för att bli lÀrare redan vid sju Ärs Älder. Hans mamma var lÀrare, hans morfar hoppade in som extralÀrare pÄ den skola dÀr han arbetade som vaktmÀstare och hans storebror Àr lÀrare. Som tidigare sagts sÄ gifte sig Kristian Àven med en lÀrare och fick pÄ köpet Àven en svÀrmor som var lÀrare.
Kristian kom dock inte frÄn ett arbete som lÀrare nÀr han började som rektor i HÀllestad och Grytgöl.
â Jag arbetade ett par Ă„r som arbetsledare pĂ„ en avdelning pĂ„ Bauhaus i Norrköping. NĂ€r jag hade ett uppdrag som förstelĂ€rare i Gusum i Valdemarsviks kommun drabbades jag av borrelia. LĂ€karen ansĂ„g att det var ett för pĂ„frestande arbete med tanke pĂ„ den lĂ„nga behandlingen med antibiotika. SĂ„ jag bytta bana. Eftersom jag tidigare arbetat pĂ„ Gustaf Adolfsskolans orkesterklass i Norrköping sĂ„ var jag bekant med mycket skolfolk och nĂ€r de kom till Bauhaus sĂ„ fick jag frĂ„gor om att komma och jobba pĂ„ olika skolor. En dag nĂ€r jag var helt frisk och Ă„terstĂ€lld sĂ„ fick jag tips om det hĂ€r rektorsjobbet i HĂ€llestad/Grytgöl. Och pĂ„ den vĂ€gen Ă€r det, berĂ€ttade Kristian Strimark.
HÀllestad Àr ingen obruten mark för familjen. Hustruns morfar Olle Thorén föddes i BorggÄrd 1915 och var en stor och omtyckt profil pÄ fotbolls- och tennisplanerna och som sÄngare och underhÄllare. Olle Thorén avled under dramatiska omstÀndigheter dagen före Lucia 1981 i HÀllestads kyrka mitt under sin medverkan i adventskörens framtrÀdande.
Kristian Strimark utstrĂ„lar simultant en stark vilja och en gedigen ödmjukhet i sitt rektorsuppdrag. Vilken nog Ă€r den ultimata blandningen för att lyckas med ett svĂ„rt arbete. Han visar mig filmen âTusenkronorsloppetâ som Stiftelsen AllmĂ€nna Barnhuset har gjort. En fantastisk liten film som sĂ€tter skolans uppdrag att ge alla barn likvĂ€rdiga möjligheter i blixtbelysning.
Kristian Strimark talade om sin ambition att hela skolan ska vara en aktiv lÀrmiljö dÀr var en av eleverna ska kunna bli sedd, ledd och stimulerad utan att för mycket speciallösningar mÄste till.
â Det Ă€r till exempel viktigt att âsĂ€kra rasternaâ sĂ„ att de inte skapar ensamhet, utstötning och/eller andra konflikter. DĂ€r har vi kommit ganska lĂ„ngt genom stora insatser frĂ„n lĂ€rarnas sida. Vinsten Ă€r att undervisningen kan komma igĂ„ng direkt efter rasten, sa Kristian Strimark.
Han skulle vilja ha mer tid för âpedagogiska reflektionerâ tillsammans med medarbetarna, men kĂ€nner samtidigt bra stöd och tydliga förvĂ€ntningar frĂ„n kommunens centrala barn- och elevhĂ€lsa.
Svenska sprÄket ligger honom extra varmt om hjÀrtat. HÀr finns mycket likvÀrdighet att vinna.
â DĂ„ talar jag om svenska i alla Ă€mnen och om förmĂ„gan att leka och lirka med ordens olika betydelser och meningar. Jag har mĂ€rkt att barnen i Grytgöl som ofta har gĂ„tt hos dagbarnvĂ„rdarna som smĂ„ har lĂ€st mycket sagor och haft mycket sprĂ„k med sig in i skolan. Det har de fördelar av under alla stadier framĂ„t och det hjĂ€lper dem att bli bra samhĂ€llsmedborgare. Och det Ă€r vĂ€l det som allt handlar om egentligen, funderade Kristian Strimark.