Vackrare och bättre pris nere på marken

Året var 1866. Norrköpings centralstation var helt nybyggd. Nu ska en ny station byggas. Måns Hagberg varnar för att Norrköpings kommun har låst fast sig vid ett dyrt, dystopiskt förslag på alldeles för hög höjd.

Året var 1866. Norrköpings centralstation var helt nybyggd. Nu ska en ny station byggas. Måns Hagberg varnar för att Norrköpings kommun har låst fast sig vid ett dyrt, dystopiskt förslag på alldeles för hög höjd.

Foto: NT Arkiv

Debatt2020-10-08 09:56
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är fint att kommunens samhällsbyggare svarat på min debattartikel om Norrköpings nya centralstation! En stor och viktig fråga. Den är värd att vridas och vändas på även i media. Här mina kommentarer.

Alternativ A har nya stationen på hög höjd. På idéstadiet fanns en stor och lysande fördel: Bra kontakt mellan nuvarande stadskärnan och Butängen. Där skulle byggas en helt ny stadsdel. Tyvärr, tyvärr, tyvärr ser det färdiga stationsförslaget mycket sämre ut.

1. Konstruktionen blir otroligt nog nittio (90) meter bred! En fotbollsplan skulle få plats på tvären. En skog av grova betongpelare ska bära upp det hela. Därunder behövs elljus dygnet runt för att skingra dunklet lite grann. Det blir inte bra. Snarare en dystopi. (Grekiska för ”dålig plats”.)

2. Men det går väl att fixa? Tyvärr inte. Under broar tillåts inte verksamheter med som det heter "stadigvarande vistelse". Väntrum med servering godtas. Däremot får inte affärslokaler, restauranger, kontor och annat utan koppling till själva reseändamålet anordnas. Teknisk säkerhet, inspektion och underhåll av bron har företräde.

Det blir p-platser, bussterminal och i bästa fall spårvagn under betongflaket. Jag tror att de flesta som kan välja väljer bort att vistas där eller ens passera. Inte så kul i sig. Men det sätter också hela konceptet med nya Butängen som en attraktiv del av centrala Norrköping i gungning. 

3. Uppe på höghöjdsperrongen blir det blåsigt, blött och kallt att vänta på tågen. Och en trivial men reell fråga. Klarar tågen alltid motlutet även då rälsen blivit såphal av blöta löv?

4. I förslaget står att spårvagnen ska gå till Butängen i Drottninggatans förlängning. Men där ligger nuvarande stationsbyggnadens östra flygel. Ett byggnadsminne får man inte hantera så.

5. Vid Stockholmsvägen tror jag att exakta längdsektioner behövs. Är projektet verkligen byggbart som det presenterats? Att tågtunneln ska byggas under nuvarande gatan. Samhällsbyggnadsförvaltningen säger att saken är klar. Har man verkligen kollat i detalj? Infrastrukturen under vägbanan? Källarvåningen i husen bredvid? Husens grundläggning?

6. Kommunen ska betala merkostnaden för höghöjdsalternativet till staten. Vi pratar miljarder. Pengarna ska vinnas med markaffärer då Butängen rivs och byggs nytt. Om affärerna lyckas belastar de ändå de Norrköpingsbor och Norrköpingsföretag som etablerar sig i det nya Butängen. Om de misslyckas kan kommunen råka i riktiga svårigheter. 

Alternativ B, nya stationen i markläge med många broar över spåren: Spårvägsspåren skulle säkert klara tillåten maximal lutning. Men de skulle bli brantare än något som finns i Norrköping nu. Hela upplägget känns tveksamt med tanke på trivsel, komfort, driftssäkerhet och driftskostnader.

Alternativ C, markförlagd station med färre broar: Jag tror ju att Norrköping klarar sig väldigt länge med Inre Hamnen som utbyggnadsområde. Och att det finns fördelar med att ha Butängen kvar som en resurs med jämförelsevis låga lokalkostnader. Dynamiska städer behöver billiga lokaler. Jag nämnde Steve Jobs och Ingvar Kamprad som började extremt enkelt. I nutid finns Spotify och Klarna som började i sunkiga källarlokaler. Nu har de råd med glassiga kontor.

Alternativ D, mitt förslag att kolla på en gång- och cykelförbindelse under en markförlagd station: Kommunen har inte undersökt den möjligheten. Visst är det helt rätt att ta risken för översvämningar på allvar! Men det är väl inte svårare att klara en GC-förbindelse på låg nivå än att bygga själva tunneln. Den kommer ju att gå under Strömmen. Ett glastak skulle kanske räcka för att skydda mot regn.

Jag har kollat med Katrineholm. Där har man haft en tämligen bred GC-förbindelse under spåren i 24 år. Den sista bron, byggd 1983, hade visserligen hissar, men då dessa ofta vandaliserades och användes som toaletter var det få som ville använda dem. Den nya förbindelsen har fungerat utan problem, förbättrat kontakten mellan stadsdelarna och gett bra tillgång till perrongerna.

Sammanfattningsvis tror jag att alternativ C blir bäst för Norrköping. Stan slipper en massiv betongstruktur med obehaglig miljö. Butängen blir kvar som hemvist för företag med olika betalningsförmåga. Nuvarande stationsbyggnaden står kvar intakt. 

Alternativ C har inte bara lägst totalkostnad utan är ojämförligt mycket billigare då det gäller kommunens åtaganden. Stan slipper ta en stor risk. Jag tror också att det vore idé att titta närmare på en GC-förbindelse under spåren.