David Iwung

Fotbollsbloggen

Kicken? Nej, men det är en megaflopp

NORRKÖPING Åtta matcher in i säsongen och den är död. I alla fall om man som IFK Norrköping rustat, siktat och vill vara med i den roliga delen av den allsvenska tabellen. 

Åtta matcher! 22 återstår men när IFK Göteborg firade med fansen, Peking-kamraterna drog sina kalla händer genom håret och publiken sökte sig hemåt var det bilden av ett mellanår. 

En flopp av stora mått. Det största av mått, på gränsen till fiasko men vi aktar oss för att kasta med det ordet med tanke på att det fortfarande ligger 66 pinnar i potten att spela om.

---------------

Jag var inställd på att Peking skulle få svårt att hävda sig mot de bästa 2019, men en elfteplats (nio poäng efter Malmö FF redan nu) fanns inte med i den mest pessimistiska kalkyleringen. 

Det som studsade med i fjol, det gjorde det ofta och mycket, är inte längre på IFK Norrköpings sida och det är inget konstigt i sig. I elitidrottens värld råder en märklig förmåga att sanningen kommer ikapp och den verkligheten är sällan missvisande. 

När IFK Norrköping kom ur sin medvinszon och tappade sin förmåga att vara tillräckligt bra men inte så mycket mer för att vinna, blottade sig ett lag som inte lyckats ställa om, hitta tillbaka.

Blåvitt springer i motsatt riktning. De har maxat individuellt och sitter på ett kollektiv som är svårt att inte bli imponerad av. 

De förtjänade inte att åka hem med tre poäng, men var dödligare och skickligare i den delen av banan där det är som allra viktigast att vara dödligare och skickligare. 

---------

IFK Norrköping kändes inte redo någon gång egentligen under försäsongen och väntar fortfarande på att hitta sig själv.

Om eller när de når dit vet jag inte men nu handlar det om att se till att det sitter ihop i Europa. I allsvenskan  har chansen rasat samman. 

------

Nu kastades Gudmundur Thórarinsson in centralt (och var bra och nyttig). Rasmus Lauritsen fick lämna bänken för en plats i backlinjen (och var bra och nyttig) men det var en eld som skulle paniksläckas och det fungerar sällan. Lars Krogh Gerson, städgumman och målskytten, hade en utgångsposition till höger men for runt i vad jag tror var en fri roll medan Simon Thern hade en offensivare och högre utgångspunkt. 

Vad sa vi om att söka och leta? Det pågår fortfarande i mitten på maj månad i IFK Norrköping. 

Med det skrivet - det är förvånande att det inte finns någon gråzon när medgångsmascaran runnit av.

Vitt 2018.

Svart 2019.

----

Och i en allt mer tilltagen kritikerstorm står Jens Gustafsson. Managern som kanske fått bättre förutsättningar än någon annan ansvarig IFK-tränare i modern tid att värva, få ihop det här spännande laget och forma en utmanare till guldet.

Han har det tufft nu, Gustafsson.

Den här veckan är chansen att styra upp säsongen. Kicka igång hoppet - men 1-2 mot Blåvitt förvärrar, försämrar och försvagar.

Självklart kommer Jens Gustafssons person ifrågasättas. Det ska han också göras, men det är inte nära att kicka 40-åringen. Toppstrid och guld är avlägset, det känns kört, men just nu känns det faktiskt som det finns andra, viktigare utmaningar för Gustafsson vars förlängda avtal sträcker sig till 2021. 

Att se till att det här laget han förfogar över kan ta och utveckla sig till något som de inte gjort på en och en halv säsong.

Att de kan få fason på bristerna, skaka av sig alla barnsjukdomar, hitta en stabilitet och ta det där steget mot vad de vill vara - inte bara på papper. 

Det var ett sjujäkla test för Jens Gustafsson när han kickades från Halmstad - det som han möter på jobbet nu, i IFK, är en lika frän prövning.

----

Ärligt börjar jag tröttna på att dra analyserna som känns identiska, har känts identiska, i ett och ett halvt år nu vad det är för ok som hänger över IFK Norrköpings axlar.

Hur mycket än Jens Gustafsson laborerar, kastar om, testar och söker svaret så skaver det offensivt. 

Och laborerat, kastat om testat och sökt har den allt mer pressade skåningen gjort. 

Kvar i hans coachhänder förblir ett anfallsspel med så mycket friktion att det är svårt att sätta ett likhetstecken mellan bristerna/oförmågan som råder och ambitionen att var ett topplag.

En för trög sista tredjedel. En alldeles för trög.

Det är tre lag som står på en seger så här långt: Falkenbergs FF, AFC Eskilstuna och - IFK Norrköping.

Två nykomlingar och fjolårets tvåa.

-----

Jag tror inte att någon som lommade hem från Östgötaporten fann en tröst i att hemmalaget -bortsett från första 18-19 minuterna - plockade fram en insats som kan vara den bästa för säsongen.

Det spelar liksom noll roll när utdelningen blir noll poäng och ett mål. 

IFK Norrköping är elva i allsvenskan med en seger efter åtta matcher. Kris, ja men vi väntar med fiaskostämpeln. 

------

Med rätt hemmamatcher på våren, AIK, Malmö FF och IFK Göteborg, har det varit okej med folk på Östgötaporten. 

Nu kommer Sundsvall, Häcken och Sirius

Marknadsavdelningen har en utmaning till jobb framför sig. 

De också. 

 

 

Här spelar IFK ett onödigt högt spel

NORRKÖPING Snön föll och Peking med den.

Det är aldrig lämpligt att djupanalysera fotbollsmatcher i januari.

Det är riskabelt att dra växlar efter en träningsdust där plogbilen måste jobba fram linjerna till andra halvlek.

Och det är på gränsen till oseriöst att byta ut tio spelare på samma gång.

Men:

Det var en halvdan start, ett halvdant resultat (mot ett bra City ska skrivas) och Jens Gustafsson önskade mer än vad han fick se i Linköping.

”Vi var väldigt pojkaktiga i första halvleken kan man säga”, sa IFK-managern dagen efter.

Och fortsatte:

”Det är klart att vi, och framför allt jag, förväntar oss mycket mer av individuella spelare än vi visade upp i första halvleken. Det måste jag vara ärlig och säga. Det såg lite räddhågset ut, det är det vi arbetar för att det inte ska vara”.

Befriande att inte helt sopa insatsen under mattan och med den här bleka IFK-matchen färskt på näthinnan blir det extra intressant att se vad Kamraterna kan göra mot Elfsborg i morgon redan.

Kalendern visar, vi understryker det en extra gång, januari men det går inte sluta fundera på eller slå bort att IFK spelar ett högt spel om de väljer att inte fylla på backbesättningen. Offensivt placerar sig Peking i allsvensk topp vad gäller alternativ, potential och kvalité med Christoffer Nyman och Sead Haksabanovic inträde – men det ser inte lika imponerande ut bakåt.

Det är den lagdel med flest frågetecken och minst självklarheter.

Vi tjatar inte vidare om Andreas Johansson mer än vad vi behöver, men Jens Gustafsson och övriga fotbollsledningens uppfattning att Ante G inte behöver ersättas med ett nytt namn är överraskande och svår att köpa med tanke på de defensiva alternativen, vad de går för och vad de bevisat.

Det är ett för öppet konkurrens-race om startplatserna för att det ska vara ett övertygande sundhetstecken.

Den givne försvararen, grundbulten att hålla samman det bakre ledet som Jens Gustafsson plitar ned på pappret i sin laguttagning är…

….Kasper Larsen?

...Henrik Castegren?

….Lars Krogh Gerson?

….En omskolad Andreas Blomqvist?

Filip Dagerstål?

Frågan är om IFK-managern vet själv i dagsläget?

Det är möjligt att Peking är på väg att plocka in back-ettan som efterlyses.

Kanske är de mitt uppe i sökandet och närmar sig vad de vill ha men signalen är att det inte är aktuellt att plocka in en defensiv kugge. Den givne klippan som klarar att hålla rent, kan spela upp bollen och har auran av självklarhet.

Jón Gudni Fjóluson-typen.

Den cementerade ryggraden med en lägstanivå högre än alla andra. 

Han som som känns som ett lämpligt och realistiskt alternativ att vilja bli nya Andreas Johansson.

IFK Norrköping har ett mittfält och ett anfall som är svårslaget med allsvenska mått. Backbesättningen inte lika stark.

En sund och inspirerande situation där en drygt handfull försvarsspelare känner att de kan knipa en en starttröja?

Kanske.

Men det är ingen trygghet på sikt. 

Den tryggheten AIK har i Per Karlsson.

Malmö FF har i Lasse Nielsen och Rasmus Bengtsson.

Hammarby hade i Björn Paulsen. 

Östersund har i Tom Pettersson.

Häcken har i Rasmus Lindgren.

Möjligt att Lars Krogh Gerson, Kasper Larsen och Filip Dagerstål har samma självklarhet i sig men det kommer krävas att de kliver upp ett, helst två snäpp.

Om det kommer ske?

Det är ingen självklarhet. 

 

 

Vi får inte glömma Jensas roll i allt

NORRKÖPING Applåderna - ett givet inslag numer på presskonferenserna - i samband med Christoffer Nymans återkomst hade knappt tystnat när det var dags för nästa tunga presskonferens på Östgötaporten.

Sead Haksabanonvic.

Jo, jag tackar.

Vad Peking får?

En av Sveriges mest spännande spelare som redan kan det här med allsvenskt spel och inte behöver någon startsträcka eller matchas in försiktigt för att anpassa sig.

Det här är förstklassig spets som behöver vässas igen efter att ha hamnat utanför i både West Ham och Malaga.

Haksabanovic, du, jag och resten av landets fotbollsföljare vet att Norrköping är stället att studsa igång igen. 

(Här, i 0-3-torsken hemma mot Peking på Örjans Vall i april 2015, gjorde Haksabanovic sin allsvenska debut).

Vad som startade med Nicklas Bärkroths beslut att välja IFK Norrköping före andra, större och flådigare alternativ har sedan snurrat på med en knippe namn som hittat sig själva och glädjen på Östgötaporten.

Här kommer Jens Gustafsson in. 

IFK-managern skulle aldrig lyfta fram sig själv och framhäva sin egen roll i de senaste årens lyckade värvningar - men 40-åringen är en starkt bidragande orsak att Niclas Eliasson, David Moberg Karlsson, Simon Thern och Jordan Larsson valde IFK.

Simon Thern twittrade med poäng: 

I ett par av exemplen till och med en avgörande roll. 

Gustafsson har på ett smart sätt utnyttjat sin relation till spelarna och lika smart och effektivt lagt fram en plan hur Gustafsson vill se och använda dom i Peking. Ett omedelbart förtroende som inte varit tomma ord. 

Det är inte samma press som i Stockholm, Solna och Malmö och den lugna, trygga IFK-miljön har gett eko att fungera. I det närmaste 100-procentigt.

Ingen annan IFK-tränare i modern tid har haft de här smaskiga förutsättningarna - men Jens Gustafsson är samtidigt en starkt bidragande orsak att det är dukat på det här sättet. 

 

Kollega Christer Gustafson redde ut vad det är som gäller med lånet och uppgörelsen som är gjord med West Ham

"Vi har en möjlighet och en option att matcha bud under en viss tidsperiod som är ganska kort. Så kan jag säga. Jag skulle säga att i förhandlingarna har vi fått ut maximalt, svarar Hunt som inte vill gå in på detaljer i avtalet", sa bland annat IFK-basen. 

-----------

Nyman och Haksabanovic in innan januari är över är en sällsynt frän start på vintern. Peking skickar en signal till fans, motståndare och alla andra att 2019 tas på största allvar. Dock är det många som undrar och frågar om förstärkning i backlinjen. Peter Hunts intervju med Fotbollskanalen talar inte för att Peking är speciellt oroliga över nuvarande backbesättning. Det kan man tycka vad man vill om, jag anser att det saknas en given ledare men å andra sidan kanske det inte blir så mycket försvarsspel med en offensiv formation bestående av: Smith, Fransson, Thern, Thórarinsson, Haksabanovic, Nyman och Holmberg...

--------------

Med spelare in, klasspelare, är det andra som hamnar ännu längre bak i kön. Jag har svårt att se särskilt mycket speltid för herrar Alexander Jakobsen och Johannes Vall som truppen ser ut just nu. Simon Skrabb som hade ett riktigt bra 2018 kan också hamna på bänken.

-----------

Sead Haksabanovic, Christoffer Nyman, Pawel Cibicki, Buya Turay - inga gråa offensiva allsvenska tillskott så här långt.

------------

Passade på att ringa upp Isak Pettersson som svarade efter dagens dubbla pass. IFK-keepern har spelat med Haksabanovic i Halmstad och även mött honom som utespelare.

-Ja, när jag var mittfältare i Veinge så mötte vi Halmstad. Fy fan vad jag fick springa, sa Pettersson om hur det var att matcha den färska lagkamraten.

---

Rent fotbollsmässigt är det tydligt att Haksabanovic är tänkt att användas som anfallsnyckeln när det låser sig - vilket det gjorde långa stunder när IFK-kladdandet mest handlade om att rulla i sidled. När Peking möter lågt stående och samlade niobackslinjer saknades det en kreativ hjärna och två fötter som hade svaret. Ge bollen till Haksabanovic - som inte bara har en framspelares egenskaper. 19-åringen kan själv dräpa från avstånd. 

 

Nyman blir offensiva svaret

NORRKÖPING Så pratade ingen längre om Andreas Johansson och Daniel Sjölund.

Inte på ett tag i alla fall. 

Ett effektivt sätt att plåstra såren efter två ikoner är att fylla på med en. 

På ett sätt skönt att det är på plats nu.

Spänningen i den här utdragna affären dog för länge sedan.

Nu kan Christoffer Nyman och IFK Norrköping fokusera på att få fart på den här kärleksaffären igen och visst har den goda möjligheter att blomstra.

Det här två och ett halvt år långa breaket har egentligen mer och mer kommit att handla om "när". Inte "om".

Oavsett är det en pangstart på 2019, en övergång som drar upp temperaturen i gråruggiga januari och en spelare som Kamraterna behöver.

Då pratar vi fotbollsmässigt.

--------------

När Christoffer Nyman fann sin identitet som spelare var det inte den enkla vägen.

Det var inget glamoröst val "Totte" beslutade sig för att ta.

Han sprang. 

Och sprang.

Och sprang.

Det kan alla fotbollsspelare träna sig till att göra men när Nyman även blev en smart beslutsfattare utvecklades han till en landslagsforward.

Nyman kombinerade det stora hjärtat med effektivitet och det var det något som saknades i Peking 2018 i och runt straffområdet var det beslutsfattandet. 

Så mycket boll.

Så stort spelövertag.

Så mycket lägen som skulle rendera i chanser men inte tillräckligt vass synk i leverans och avslut. 

Här kommer Christoffer Nyman att bryta ett mönster både som avslutare och den som öppnar upp lägen.

Totte lyfte dessutom själv fram att han testats fysiskt under åren i Tyskland där det var ett påfrestanade man-man-kamperande.

Han är starkare. Blir svårare att flytta på. 

3-4-3 eller 3-5-2 (som det talar mest för) är sekundärt för Nyman egentligen. Hans närvaro oavsett om han har en eller två anfallare bredvid sig blir den extra dimension och pusselbit som saknades 2018. 

-----

Alexander Fransson kom hem med ett treårskontrakt. Christoffer Nyman tillhör "Peking" i fyra år framåt.

Osäkert om två man utgör en grundstomme men det är i alla fall två spelare som med sin blotta närvaro kan mäta sig med vad Andreas Johansson och Daniel Sjölund förmedlade.

Ett starkt, pålitligt och tryggt ambassadörsskap. 

Nästa lagkapten? Jag håller med Christer Gustafson i ämnet

--------

Curva Nordahl har anledning att dra fram "Grabbarna på plan-ramsa" igen. För inte är det väl en omöjlighet att vi får se en startelva eller åtminstone en uppställning med: Filip Dagerstål, Henrik Castegren, Erik Lindell, Alexander Fransson, Christoffer Nyman under 2019? 

---------------

Kommer ni ihåg hur det gick till när Andreas Johansson blev IFK-spelare? Det var ett liknande mini-drama som när Nymans comeback blev ett faktum.

den här Mats Willner-intervjun berättade Ante

"Väl på flygplatsen, med packad väska och redo för ett par veckor i Turkiet, började det hända saker. Andreas ställde sig sist i kön till incheckningen. Sportchefen Jens Todt pratade i telefon med både agenten Cabrera och Peter Hunt. Alla avvaktade. Till slut var det bara Andreas och klubbens materialförvaltare kvar i kön, när personalen bad honom att checka in.

–  Precis då räckte Jens över telefonen till mig. Det var Peter. Affären var klar. Jag skulle hem till Sverige igen. Det hade löst sig. Jag checkade faktiskt in, men bara för att kunna passera säkerhetskontrollen, hålla ett litet kort tal och säga hej då till mina lagkamrater, berättar ”Ante”.

Nyman avslöjade på tisdagens välbesökta presskonferens att det sista detaljerna i övergången föll på plats på väg till träningslägret i Turkiet.

Bara att vända på flygplatsen och säga hej till lagkamraterna i Eintracht Braunschweig

-------

Någon chans/risk att Christoffer Nyman överskattas?

Att frånvaron förstärkt bilden av hans potential?

Jag tror inte det.

Med den här spelstilen kommer IFK Norrköping få nytta av honom oavsett hur mycket mål som kommer från hans fötter och skalle.

Jens Gustafsson är inne på att skruva upp intensiteten, löpandet och pressspelet ett snäpp. Det passar årets första nyförvärv perfekt. 

-------------

Vi körde live från IFK:s premiärpass (första fotbollspasset) på Östgötaporten i går och hade med klubbchefen Jens Magnusson och evenemangsansvarige Mårten Jacobsson i "studion".

Efter sändningen följde jag träningen och kunde inte låta bli att fastna med ögonen på Isak Bergmann Johanesson.

Vi ska med en gång poängtera att killen är 15 år men det är omöjligt att inte gilla vad man ser i talangens touch och vuxna spel.

Tonåringen var en eftertraktad spelare men valde IFK Norrköping, till stor del på grund av Arnór Sigurdssons otroliga utveckling.

Den här killen, Bergmann Johannesson, ska bli lika intressant att följa. 

Välkommen och udda IFK-frispråkighet!

NORRKÖPING En Jens har blivit allt svårare att begripa och bjuder egentligen inte längre på någonting i intervjuer.

Gustafsson.

Han bestämde sig för att stänga dörren någonstans under säsongen och hur mycket reporternävarna än försöker bända och stånga upp den är det iskall respons från IFK-managern.

Tidigare var det svårmatade och långa utsvävningar men det utvecklade sig till ingenting egentligen.

I vinter har det varit så frostigt att det inte ens gått att få ur Gustafsson träningsmatchmotstånd eller vilka Kamraterna har på gång som motståndare under träningslägret i Portugal och det kulminerade i konstig mörknings-konst när Jens Gustafsson sa att det inte var aktuellt att gå vidare med Oliver Stefánsson, 16 år, och Isak Bergmann Jóhannesson, 15.

För att dagen efter välkomna de isländska talangerna till IFK. 

Det där har jag vänt och vridit klart nu i det här forumet och på Twitter men dök åter upp i skallen första arbetsdagen 2019.

Då pratade jag med en annan Jens.

Magnusson

Vilken befrielse att ta del av en klubbchef som lät känslorna styra munnen. Här var det varken filtrerat eller defensivt utan en IFK-boss som inte kunde hålla tillbaka drivet, viljan och längtan att kicka igång 2019. 

Det går att prata. Det fungerar att spilla ur sig kritik och vara öppen. Läs!

Tidigare har jag inte kommit i närmare kontakt med smålänningen än det han sagt i intervjuer och brandtalet han släppte på hemsidan nyligen om att det är dags att växla upp.

Nu, när jag ringde 36-åringen på Nyårsdagen, delade han med sig av vad som är på gång i och runt Östgötaporten efter en säsong som gav silver men lämnade en guldsmak i munnen.

Här har du hela snacket - men i korta drag meddelade Magnusson att:

✔️En ny marknadschef är nära.

✔️Det mejslats fram ett nytt arbetssätt på marknadssidan som ska ge utökade intäkter.

✔️Den nya digitala plattformen där Robin Bornehav blir ansvarig som nyanställd blir ett viktigt led. 

✔️En ny storbildsskärm kommer smällas upp.

Bland annat.

--------------

Jens Magnusson sitter förutom som klubbchef även på tre andra stolar. VD för IFK Performance Center AB, Parken Event och Arena AB och AB Norrköpings Idrottspark. 

Det kallas ansvar.

Bara en sådan sak att han efter sista matchen i vintras twittrade ut en bild på Tyska Torget med texten "Nästa år..." känns så unikt, behagligt, skönt kaxigt och udda mot vad som normalt sett kommer från IFK-huset.

Och vet ni: Dessutom behövligt! 

 

 

Starkaste minnena från IFK:s 2018

NORRKÖPING Gubbarna tog farväl. Kidsen slog igenom. Ett nyförvärv stal showen och lämnade aldrig tillbaka den. Och just det - en målvakt räddade och spelade bättre än alla andra.

IFK Norrköping 2018 – här är mina starkaste minnen, intryck och upplevelser.

Sigurdsson-sagan:

Det här kommer vi inte få uppleva igen. Arnór Sigurdssons makalösa utveckling är unik.

På 16-17 månader gick 19-åringen från att spela division 2-fotboll med Sylvia till att bli IFK:s dyraste försäljning och en av allsvenskans största affärer. CSKA Moskva visste uppenbarligen vad de slantade upp 40 miljoner för och hade inga planer på att låta Sigurdsson växa in i det.

Islänningen var i Ryssland för att spela – och som han hart spelat. Mål mot Roma och Real Madrid samt i toppmötet mot Zenit St Petersburg. De två målen i Östersund satte en saga i rullning som fortsätter att rulla.

Förvånadande om Arnór Sigurdsson lyfter mot en ännu större liga och ett ännu större lag?

Vänd på det: När och var kommer han göra det?

I samband med IFK:s match mot Sundsvall borta (1-1) twittrade jag ut:

Jón Gudni Fjóluson var inne på samma spår och insåg vad som var på väg.

 Legendernas last IFK-stand

Det var en redkordlång nedräkning. Alla visste att det var sista månaderna på Östgötaporten för två av klubbens största. Andreas Johanssons Halmstad-flytt och Daniel Sjölunds Ålands-hemkomst var med andra ord inte chockerande på något sätt - men det gjorde inte avskedet mindre minnesvärt. IFK Norrköping hade aldrig varit där de är, i allsvenskans översta skikt, utan "Ante G" och "Daja" som bidragit lika mycket på som utanför planen. Nu väntar en tid utan ikonerna. Det är en tid med ett stort frågetecken över sig. Vilka ersätter? Går de att hitta? 

 

Thern-orkanen

Han svepte inte direkt in blygt och bad om ursäkt. På presskonferensen när Simon Thern presenterades gjorde han något så förbjudet – i alla fall i IFK-kretsar – och pratade om att han såg mästarpotential i IFK-bygget.

Han såg ett lag som kunde ta guld (och sånär gjorde det).

Simon Thern fortsatte att ta plats, märkas, diskuterade och diskuterades.

På planen var han en av Pekings genomgåendebästa (och mest varnade) och var lika het med Twitterfingrarna.

En profil som uppmuntrades som Årets Röst och som kommer att ha en fortsatt nyckelroll på det centrala mittfältet.

En klockren värvning sportsligt – och för rubriksättarna.

Två mål mot AIK i 2-0-segern på Östgötaporten ledde till en av Årets mest levande bilder.

 

Stopptids-galenskapen 

Kamratmötet stod 0-1. IFK Göteborg var på väg mot tre överraskande och tunga poäng i Norrköping. Folk hade börjat lätta från sina platser för att besegra köerna. Då samlade Peking ihop sig till en desperat kvitteringsjakt som...ja, vad fan vad det som hände? Nye Kasper Larsen skickades upp på topp och för första gången (och enda?) gången 2018 vann en IFK-forward en nickduell. Kalle Holmberg revs omkull och David Moberg Karlsson satte straffen. Slut där? Nöjda med 1-1? Nej. Far from. Kasper Larsen skickade in 2-1-bollen i nättaket. Det sista som hände. Blåvitt-spelarna bröt ihop. Peking gick bezerk tillsammans med hemmapubliken och på många sätt talande för två klubbars vitt skilda 2018. 

 

Hemkomsten (som följs av fler?) 

Alexander Fransson tränade med IFK under sommaruppehållet. Kollega Christer Gustafson satt ned med en tilltufsad "Alle" som hamnat på Basels bänk och lånades ut till Lausanne där det inte alls gick som guldmittfältaren ville. Lausanne åkte ur och Fransson stod vid ett vägskäl: Komma hem och ta ny fart - eller riskera att sitta kvar i Basels frys.

Det blev - hem och ett kontrakt över tre år.

Med undantag för andra halvlek hemma mot Elfsborg när Fransson klev av med en krånglande mage spelade han varenda minut. 

Målvaktsgenombrottet

Första nyförvärvet inför 2018 kändes inte ultrasexigt. Peking höll sin Halmstad-tråd levande och välkomnade Isak Pettersson till stan.

Det blev rätt så lyckat.

David Mitov Nilsson som  vi trodde gått igenom skadehelvetet fortsatte att vandra där och spelade inte en allsvensk sekund.

Isak Pettersson var inte övertygande i Svenska Cupens gruppspel och när han inte nådde upp till Örebros sena kvittering som kostade avancemang sattes stämpeln: "Han för kort". Pettersson växte. Och växte. Och växte. Årets målvakt i allsvenskan (framröstad).

Vinnare av NT Sportens Spårvagnsliga. Landslagsuttagning till januarilägret. Kanske inte ett genombrott av Arnór Sigurdsson-klass - men här har Peking nästa stora försäljning som mycket väl kan landa runt samma summor som islänningen gick för. Då har vi inte nämnt vänsterfoten. Den är helt okej den med.

Elfsborgs-spöket dog 

Borås och Elfsborg har varit en svart fläck för IFK Norrköping under en längre tid. Inte en seger i Knalleland sedan Pelle Andersson avgjorde 1997. Efter det: Nattsvart. I augusti löpte Kamraterna ut på Borås Arena med fina förutsättningar att bryta trenden. Elfsborg var i usel form, stod mitt i en usel säsong och när Kevin Stuhr Ellegaards indianare, rätt i gapet på en vaken Simon Skrabb, var ett faktum var Boråsspöket borta. Matchen summerade IFK Norrköpings år. Det var inte övertygande spelmässigt. Det hackade men laget ständge igen - Isak Pettersson med en kanonräddning på Per Fricks friläge - och kom ut på andra sidan slutsignalen med en trea.

 

Sjölunds sekunder 

Jag började skruva på mig irriterat och obekvämt. Satte ned fingrarna på tangentbordet och började att fila på en krönika där Jens Gustafsson skulle få en och två passningar för att han inte gav Sjölund mer speltid. Matchklockan tickade på ett par minuter över ordinarie tid. Då, först då, vinkades det åt Daniel Sjölund att göra sig redo. 2-2 mot ÖSK. Sista hemmamatchen för året. Sista hemmamatchen för "Daja". "In och gör mål" skriker någon från bänken just innan Sjölund löper in. Det var precis vad ålänningen gjorde.

Andrabollen på Lars Krogh Gersons hörna letade sig tillbaka ut till Gerson som drog in bollen på ett. 

Smidig som en katt satte Sjöund upp foten och var före alla ÖSK-backar. Tiden: 93:22. Matchvinnare i en så pass tung match med matchens sista spark. I sin egen avskedsföreställning.

När jag mötte Jonas Hellberg med rakad skalle "för att hylla Andreas Johansson och Daniel Sjölund" efteråt sa han det alla tänkte: "Hade man inte fått uppleva det här hade man inte trott på det. Det går inte ens regissera".

 ---------

Nästan på listan: Gudmundur Thórarinsson, David Moberg Karlsson, Jón Gudni Fjóluson, Gent som fortsätter att envisas med att värva från Peking och Curva Nordahl, 3-3-matchen mot AIK borta.

 

 

 

 

IFK Norrköping är huvudspåret men Norrköpings lokala klubbar kommer även vikas utrymme i Fotbollsbloggen. Det senaste skvallret. Materialet som inte lämpade sig i pappret. Det här är forumet. David Iwung, 38 bast och med en förkärlek till Liverpool FC och feta riff, heter jag som skriver. Favoritspelare: Mikael Lindskog. 

  • Twitter
  • Twitter

Bloggar