DEBATT Problemet med EU:s handelssystem har varit att det finns ett enormt överskott av utsläppsrätter. Detta överskott har pressat ned priset på utsläppsrätter till en så låg nivå att utsläppshandeln inte har skapat incitament för att satsa på ny teknik som minskar utsläppen. Och eftersom det totala utsläppsutrymmet (antalet utsläppsrätter i handelssystemet) varit förutbestämt, kan extra utsläppsminskningar i ett land leda till att utsläppen ökar någon annanstans i EU.

Men nu ska EU förändra utsläppshandeln i grunden. När utsläppen är lägre än antalet utsläppsrätter (och överskottet når en viss nivå) kommer EU att året därpå minska antalet utsläppsrätter som auktioneras ut. Det betyder i praktiken att om ett svenskt hushåll eller företag minskar sina utsläpp av koldioxid med ett ton så kommer det, i alla fall under de närmaste åren, att leda till skrotning av en utsläppsrätt (som motsvarar ett ton koldioxid).

• De 39 energi- och industrianläggningar i Östergötland som ingår i EU:s utsläppshandel fick 2016 sig tilldelat 999 000 utsläppsrätter, men släppte bara ut 680 000 ton koldioxid. Nu får denna utsläppsminskning en direkt klimatnytta. Dessutom ökar priset på utsläppsrätter, vilket gör det mer lönsamt att genomföra investeringar som minskar utsläppen.

• Kommunerna i länet kan byta från fossila till förnybara bränslen i fjärrvärmen och ställa krav på utsläppsreduktioner vid byggnation av nya bostäder och infrastruktur. Dessutom kan kommunerna underlätta för vindkraftsutbyggnaden, eftersom den ökade elproduktionen minskar klimatutsläppen.

• Hushållen och företag kan åstadkomma en stor klimatnytta, exempelvis genom att åka tåg eller buss i stället för att flyga, installera solceller på taket eller bli medlemmar i vindkraftskooperativ. Samtidigt kan alla bidra till minskade utsläpp genom att ”släcka lampan” och på andra sätt hushålla med sin elanvändning.

EU:s handelssystem såg ut att köra i diket, men nu räddas det i sista stund. Det underlättar väsentligt för alla svenska aktörer som vill göra klimatnytta.